Annavirrpanna

Jag tränar. Som en galning. Försöker träna så jag inte spräcker mina knän. För då skulle jag bli ledsen. Ledsen i ögat. För jag hatar att vara sjuk. Jag hatar att känna saker som jag inte kan göra något åt, sådant jag måste leva med. Och, eftersom jag inte kan se framtid heller så känns det jag känner som om det kommer att vara för evigt. Alltså vill jag inte vara sjuk. Men, vem vill det egentligen. Jag är bedövad av mediciner nu. Jag stod inte ut med mig själv. Jag vet inte vilket som är bäst. Avtrubbad men kan leva ett liv eller icke avtrubbad och lever för dagen och stunden med en stark smärta i följetåg. Jag har iallafall sprungit idag. Jag har städat på M:s jobb. Jag har ätit baklava. Jag borde vara nöjd men det gnager. Ska försöka ta tag i saken.